Ibland finns det stunder som bara är så extra roliga, och en sådan stund var det i alla fall idag! Och för att trixa till det lite har jag skrivit om det både på min dialekt, som nog är ganska brokigt, och på högsvenska. Jag blandar nog kors och tvärs med alla dialekter mellan Korsnäs och Solf tror jag, säkert något påhittat ord också, men äh, känns ljuvigt att kunna och få tala dialekt, speciellt när man är hemma i Österbotten!
Så på dialekt (Ni kan ju försöka uttala allt högt och se om det går, hehe):
Dagens skratt tå ja sku cykel ti Strandhyddan (äin åv mina jobbplatser) på jobb å märkt tå ja kom ut me cykelhjälmin på å allt att cyklin had ja lömna vi mommo igår tå e regna så hemskt, så e va bara ti buri spring ti mommo tå tänkt ja.
Märkt ju ganska snart att ja had cykelhjälmin på än och att he måsta sii ganska komiskt ut, ti spring me regnrockin i ena ärmen och cykelhjälmin på huve, haha. Men strax bakit ja had tajji åv me an (å fortsatt ti spring) så hörd ja na bulldrand ljud åv na fordon som verka stann rakt bräivi me. E va prästin he som kom me kyrkobussin å fråga om ja sku siti på, haha, så int behöva ja najn cykel tå tå ja får skjuts me prästin. Lyxigt, javisst!
Och ifall det blev för svårt att förstå kommer facit här under:
Dagens skratt när jag skulle cykla till Strandhyddan (en av mina jobbplatser) på jobb och märkte när jag kom ut med cykelhjälmen på och allt att cykeln hade jag lämnat vid mommo igår när det regnade så hemskt, så det blev att börja springa till mommo då tänkte jag.
Märkte ju ganska snart att jag fortfarande hade på mig cykelhjälmen och att det säkert såg ganska komiskt ut, att springa med regnrocken vid ena armen och cykelhjälmen på huvudet, haha. Men strax efter att jag hade tagit av mig den (och fortsatt att springa) så hörde jag någon bullrande ljud av något fordon som verkade stanna rakt bredvid mig. Det var prästen som kom med kyrkans buss och frågade om jag ville sitta på, haha, så inte behövde jag någon cykeln när jag kan få skjuts med prästen. Lyxigt, javisst!
Märkte ju ganska snart att jag fortfarande hade på mig cykelhjälmen och att det säkert såg ganska komiskt ut, att springa med regnrocken vid ena armen och cykelhjälmen på huvudet, haha. Men strax efter att jag hade tagit av mig den (och fortsatt att springa) så hörde jag någon bullrande ljud av något fordon som verkade stanna rakt bredvid mig. Det var prästen som kom med kyrkans buss och frågade om jag ville sitta på, haha, så inte behövde jag någon cykeln när jag kan få skjuts med prästen. Lyxigt, javisst!
Ha en trevlig dag och försök som mig att ta vara på de komiska stunderna som vi får vara med om i vardagen.. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar