söndag 28 juni 2015

Mitt smultronställe vid villan - Där kan jag blunda och höra vågornas brus...


Ikväll var jag till villan tillsammans med mamma och mommo, sedan kom även moster med barn dit. Vi grillade korv och satt ute på terassen medan solen lyste klart på himlen och myggorna inte ville åt oss i den friska vinden, som ändå var ganska svag. Jag passade på att gå runt och ta lite foton innan kvällsmaten och här sitter jag även vid mitt lilla "smultronställe", som är på klippan bredvid villan. Där har jag många gånger suttit och bara tittat ut mot havet, ofta även sjungit någon sång eller bara blundat och lyssnat på vågornas brus. Just här vid klippan är solnedgången också som finast under sommarhalvåret och jag har många fina solnedgångar som jag tagit precis här.


Här syns det att villan är ganska högt upp, så även om vattennivån skulle höjas markant i Östersjön så borde villan vara ganska så säker ett bra tag, haha.


Och här ser man mitt smultronställe på klippan lite längre bort ifrån, taget från samma plats som "villabilden" ovanför.


Här är morfars rökugn där han rökte fiskar. Finns nog ingenting så gott som nyrökt abborre, jag är så tacksam att jag fått smaka av morfars rökta abborrar och hoppas vi också lär oss hur man ska använda den så att kunskapen kan gå vidare.


Rakt bredvid villan på klippan finns också det här land/vattenmärket som var mycket högre förut och som inte är i bruk mera, men som lämnat som ett fint märke där uppe också.


Och så hittade jag ett söndrigt äggskal så några fågelungar har troligen kläckts här på klippan också och lämnat det lilla skalet efter sig...

Hoppas jag kan få sitta vid mitt smultronställe vid solnedgången någon gång ännu i sommar, eller flera. Det är så underbart att ibland bara sitta för sig själv och filosofera, koppla bort allting och bara lyssna. Alla borde ta sig tid att lyssna på det naturen har att ge, fågelsången, havets brus och vindens ljuva viskningar... det lever man länge på.. <3

fredag 26 juni 2015

Mitt alldeles egna LCHF-recept: Falsk Makaronilåda!


Ååh, vad jag är stolt över mig själv! För ett år sedan kunde jag knappt koka potatis eller ägg, men sedan jag började äta LCHF-inspirerat (förra hösten 2014) så har min matlagningslust väckts till liv!

Igår kväll tänkte jag göra någon slags låda (blivit riktigt bra på lådor) med köttfärs, broccoli och blomkål, men när jag letade på nätet så hittade jag inget som riktigt föll mig i smaken, så jag kastade i lite vad vi hade i kylskåpet och voila, en ny rätt var född. Den blev faktiskt förvånansvärt bra, så jag gjorde en större variant ikväll med ordentliga ingredienser som jag tänkte dela med mig åt er nu.

Man brukar ju skojja inom LCHF-kretsar när man skriver "falsk... någonting" så jag döpte min nya rätt till "Falsk Makaronilåda", eftersom den faktiskt smakar som makaronilåda (fast utan makaroner, hihi), och jag som inte ätit makaronilåda på snart ett år blev helt jätteglad av smaken och konsistensen jag fick fram!

Så låt mig presentera...

Falsk Makaronilåda by Jasmine
(Tillagningstid, ca 1h 15 min, varav 30 min i ugnen - 200 grader)

Ingredienser:
  • 1 Broccoli
  • 1 Blomkål
  • 1 Liten lök eller en halv stor lök
  • 400 g Malet köttfärs
  • Smör att steka med
  • 3 Ägg
  • 2 dl Grädde (minst 35g fett)
  • 2 dl Creme fraiche (34% fett)
  • Ca 2 dl riven ost (i det minsta facket)
  • Kryddor, bl.a. herbamare, vitpeppar, salt, svartpeppar, paprikapulver, köttfärsbuljong (valfritt) mm.
Så här gör du:

Koka upp 1 liter vatten i vattenkokaren. 

Börja sedan med broccolin och blomkålen. Riv av blomstjälkarna och tärna i passliga småbitar, ungefär lite större än kokt makaronistorlek, inte så noga hur det blir. Sätt dem i en kastrull. Sedan skär du av det yttre skiktet på stjälkarna (både för broccolin och för blomkålen), tärnar det som lämnar av dem och sätter det också i kastrullen. Det är för att minska matsvinnet (lärde mig det av Martha:s kampanj som de har nu om matsvinn - se bild nedan). Lägg sedan kastrullen på spisen, häll i det kokta vattnet och låt koka i ungefär 10-15 min. Krydda med herbamare (ekologisk örtsalt) och vitpeppar.

Sätt på ugnen på 200 grader. Ta fram löken, hacka den fint och stek den i en stekpanna med mycket smör i. Sätt dit köttfärsen och en köttfärsbuljong och krydda den med salt och svartpeppar.

Blanda i en skål grädden, creme fraichen och den rivna osten. Knäck de tre äggen och rör om. Krydda blandningen med paprikapulver, någon trevlig orientalisk krydda om finns, kanske salt och peppar om du vill, och rör om.

Häll av vattnet i de kokta broccoli- och blomkålsbitarna och sätt allt i en ugnspanna. Häll över den stekta köttfärsen och blanda runt lite om du vill. Fördela sedan äggblandningen jämnt runt pannan och sätt allt i mitten av ugnen. Låt vara i 30 min. Ta ut, låt svalna lite, ät och njut!

Och lite bilder av processen:









Säkert kan det finnas bättre och kanske snabbare sätt att göra den här rätten, men för att vara min första, alldeles egna rätt så är jag så glad så jag skiter i allt annat just nu! ^_^

torsdag 25 juni 2015

Dagens skratt - på dialekt och "högsvenska"


Ibland finns det stunder som bara är så extra roliga, och en sådan stund var det i alla fall idag! Och för att trixa till det lite har jag skrivit om det både på min dialekt, som nog är ganska brokigt, och på högsvenska. Jag blandar nog kors och tvärs med alla dialekter mellan Korsnäs och Solf tror jag, säkert något påhittat ord också, men äh, känns ljuvigt att kunna och få tala dialekt, speciellt när man är hemma i Österbotten!

Så på dialekt (Ni kan ju försöka uttala allt högt och se om det går, hehe):

Dagens skratt tå ja sku cykel ti Strandhyddan (äin åv mina jobbplatser) på jobb å märkt tå ja kom ut me cykelhjälmin på å allt att cyklin had ja lömna vi mommo igår tå e regna så hemskt, så e va bara ti buri spring ti mommo tå tänkt ja. 

Märkt ju ganska snart att ja had cykelhjälmin på än och att he måsta sii ganska komiskt ut, ti spring me regnrockin i ena ärmen och cykelhjälmin på huve, haha. Men strax bakit ja had tajji åv me an (å fortsatt ti spring) så hörd ja na bulldrand ljud åv na fordon som verka stann rakt bräivi me. E va prästin he som kom me kyrkobussin å fråga om ja sku siti på, haha, så int behöva ja najn cykel tå tå ja får skjuts me prästin. Lyxigt, javisst!

Och ifall det blev för svårt att förstå kommer facit här under:

Dagens skratt när jag skulle cykla till Strandhyddan (en av mina jobbplatser) på jobb och märkte när jag kom ut med cykelhjälmen på och allt att cykeln hade jag lämnat vid mommo igår när det regnade så hemskt, så  det blev att börja springa till mommo då tänkte jag.

Märkte ju ganska snart att jag fortfarande hade på mig cykelhjälmen och att det säkert såg ganska komiskt ut, att springa med regnrocken vid ena armen och cykelhjälmen på huvudet, haha. Men strax efter att jag hade tagit av mig den (och fortsatt att springa) så hörde jag någon bullrande ljud av något fordon som verkade stanna rakt bredvid mig. Det var prästen som kom med kyrkans buss och frågade om jag ville sitta på, haha, så inte behövde jag någon cykeln när jag kan få skjuts med prästen. Lyxigt, javisst!

Ha en trevlig dag och försök som mig att ta vara på de komiska stunderna som vi får vara med om i vardagen.. <3

Poesins plats i mitt liv - och Erin Hanson - Min nya favoritpoet!

Källa: thepoeticunderground.com
Har du hört on Erin Hanson, en 19-årig tjej från Australien som skriver helt underbara dikter? Inte? Inte jag heller förrän ikväll, och nu sitter jag och lusläser dikt efter dikt och förundras hur någon kan skriva så underbara saker, få ord att bara smälta ihop till en gyllene cirkel och aldrig ta slut... Hon har väckt liv i mitt inre poetiska sinne och nu får jag lust att själv börja skriva dikter igen!

Här finns hennes tumblr-sida (tror jag, eller blogg): thepoeticunderground.com och jag köpte just båda hennes e-böcker som jag hittade via iPaden och "iBooks" för att jag blev helt paff av vilken otrolig talang hon har, du bara måste kika in på vad hon skriver!

Källa: thepoeticunderground.com


Poesins plats i mitt liv

Källa: thepoeticunderground.com


För några år sedan när jag gick i gymnasiet hade jag en period då jag älskade dikter och poesi, och gärna försökte skriva egna också, men när jag tänker efter riktigt ordentligt har jag alltid gillat dikter, hela livet. 

Jag minns att jag i högstadieåldern printade ut dikt efter dikt från någon slags hemsida där man fick publicera egna dikter tills jag hade flera tiotal sidor med dikter. Då var jag en ganska sorgsen själ märker jag nu i efterhand när jag en dag för inte så länge sedan hittade bunten med utprintade dikter och nästan häpnade över vad jag såg. Dikterna var så mörka, handlade om blod, tårar och ensamhet, om flickor vid stranden som gick med söndriga kläder och rosor som vissnade för att ingen brydde sig; och ändå så minns jag det som det var igår; att jag tyckte de var vackra, att jag tog mig till dem på ett väldigt annorlunda sätt. 

Jag var väldigt ensam i högstadiet och kanske de där dikterna hjälpte mig på ett eller annat sätt, då alla nästan handlade om ensamma tjejer som led av osynliga smärtor; kanske var det mig själv jag tänkte på då, men när jag såg dem nu igen valde jag att riva sönder dem och slänga dem, ty den tiden är förbi och jag har hittat ljus i det som en gång var mörker... <3

Källa: thepoeticunderground.com

"What if I fall?"
Oh but my darling,
What if you fly?

- Erin Hanson

Alla dikter i det här inlägget är skrivna av Erin Hanson (sida: thepoeticunderground.com)

Gå in och kika, lovar dig, hon är helt otroligt bra!!

tisdag 23 juni 2015

Mina två klädloppisfynd vid "Smedjon" ikväll...

Det var trevligt att vara vid det lilla loppiset vid Smedjon och det kommer ju säkert komma mer dit till nästa vecka så kom tillbaka varje kväll de kommande tisdagarna och fynda. Jag själv fyndade lite smått och gott; en trevlig liten tavla, en bok, en kaffeburk åt mamma och två härliga klädesplagg.


Jag har på sistone blivit jättefan av gamla klänningar. Eftersom nya klänningar från H&M och liknande affärer antingen är alldeles för korta så att rumpan nästan syns eller så är de alldeles för långa då långklänningarna där är för superlånga modeller, så passa gamla långklänningar perfekt för mig! Sedan är de ju så mysiga allihopa och har en härlig charm över sig!

Jag inspireras också mycket av Underbara Clara som ofta köper retroklänningar och tycker själv att sådana kläder skapar något slags lugn som jag absolut vill ta med mig till min vardag och nya hemplats senare i livet. Så någon slags kombination av gamla klänningar och bohemiskt mode är vad jag gillar att leta efter på loppisar just nu, och gärna i ljusa färger såsom vitt och beige tycker jag passa bra till sommaren.


Hittade också en trevlig "skjorta" med intressanta mönster vid kanterna som säkert skulle passa bra till byxor och någon topp nu under sommaren, kanske jag inviger den redan imorgon.. ^_^

Annars tycker jag absolut att du som läser det här och inte brukar gå på loppis ska ge det en chans. Man kan fynda riktigt härliga saker som annars inte går att få tag på mera eller så hittar man en fin leksak till yngsta sonen för en struntsumma eller helt nya oanvända byxor för bara några euro. 

Men nog är det ändå en härlig känsla att se folk som kommer in till ett loppis och bara lyser upp när det ser någonting de gillar - jag blir helt glad och varm inombords. Tänk, den där saken brydde sig inte ägaren om mera, men den här personen ser ett värde i den och vill ta den till sig. Det är en av de finaste stunderna jag fått ta del av idag! Jag älskar loppis! <3

LOPPIS ikväll och varje tisdag vid Molpe Marthagård "Smedjon"


Ikväll börjar Molpe Vippornas loppisförsäljning och håller på ett bra tag framöver varje tisdagskväll 18-21 under datumen 23.6-21.7. Kom med och fynda, jag och lillebrorsan har också satt lite saker dit som man kan fynda! 

Vet du inte var Molpe och "Smedjon" ligger? Frukta inte, jag har fixat en fin karta:



Förbi banken och bakom Molpeboden, så finns Smedjon, så kom dit och fynda! Och har du inte varit till Molpe förut så kan du ta en liten sightseeing ner till sjön efteråt på samma gång. :D

måndag 22 juni 2015

Midsommar 2015 - Jag kan ännu höra vågornas brus...


Hemma igen (eller inte riktigt eftersom jag ännu är på Bergö) efter att ha varit ute till fästmannens farsas villa ute på en (ganska stor) ö tillsammans med hans särbo och fästmannens syster, man och barn. Riktigt roligt har vi haft och barnen tog nog ut allt av mig under de två dagarna jag var där, haha, men med god mat, trevlig dagsutflykt, bastu och härligt umgänge var det nog en riktigt trevlig midsommar.


Det regnade när vi startade på torsdagseftermiddagen med båten påväg till villan, men sedan höll vädret sig ganska bra under hela midsommaren ändå.


Lugnt påväg till villan med båten mellan regnskurarna...


Lilla jag i härligt, risigt hår och regnjacka på som ju sig bör i en båt, eller, hmm...


På fredagskvällen när vi kom tog vi det väldigt lugnt, gick runt på stället och åt god kvällsmat tillsammans. På lördagen sov jag och fästmannen för länge (enligt barnen, haha), men sedan när vi alla stigit upp var vi ute på en liten utfärd längs med stranden. Jag och barnen hittade många fågelfjädrar och så hittade vi några fina träbitar också som formats fint av havsvattnet. Efter det satte vi igång bastun och tog årets första dopp, "vinterklåddin" som vi brukar säg på dialekt. Inte var det varmt inte, men med bastu gick det nog. Var i och doppade mig 3 gånger innan det fick vara bra för midsommarsvalkan. På kvällen åt vi också helt enorma mängder mat med varmrätt 1 & 2 och efterrätt därpå. Sedan kunde man gå också lägga sig efter allt ståhej och njuta av den underbara solnedgången utanför.


Några mer bilder hade jag egentligen inte tagit eftersom jag helt glömde bort kameran i allt ståhej, men fina minnen har jag kvar och de underbara solnedgångarna under sommaren är helt fantastiska, de lever jag länge på!

Nu hoppas jag på att värmen börjar komma ordentligt så jag kan få fara till stranden och doppa mig varje dag! Och äta mycket glass, hihi...

måndag 15 juni 2015

En dag i stan - Ingredienser till spännande saker, kreativitesbok och Ghibli-filmer!

Idag har jag varit till stan med moster och kusinerna och mommo hela dagen. Jag följde med dem till biblioteket och även till flera plantager och blomställen - men jag själv hade nog också mina planer i stan. 


Som många vet så ääälskar jag ju fröknäcke (Recept HÄR) och har redan bakat säkert minst 8 plåtar av dem sedan jag började med LCHF, så idag var jag och handlade ekologiska ingredienser till mina fröknäcken. Jag visste inte riktigt var jag skulle få tag på det, men jag hade ett vagt minne att det fanns en "grönare" butik bredvid Mc Donalds så dit begav jag mig. "Life" heter ju butiken och de hade helt jättetrevlig personal där - som pratade svenska (Y), så där handlade jag ekologiska sesamfrön, pumpafrön och solrosfrön. Jag hittade även bivax som jag tänkt experimentera med, då med en helt annan sak, men det får bli en hemlighet så länge. 

Ekologisk vaniljpulver hittade jag också; det brukar jag smaksätta min chokladmousse och efterrätter med. Det är alltså vaniljpulver - INTE vaniljsocker som många kan blanda mellan. Vaniljpulver är ren vanilj medan vaniljsocker egentligen innehåller en massa socker och sedan någon mikromängd vanilj, om en någonting alls - oftast är det bara syntetiska ersättningsämnen istället.

Zucchinin (helt vanlig från citymarket) tänkte jag göra chips av; har aldrig gjort det förr så det blir spännande!


Vid Finska Bokhandeln såg jag direkt jag kom in e massa härliga ritböcker. Jag hann nästan beställa från Adlibris en, men när jag såg att det också fanns där så köpte jag en direkt och även nya pennor eftersom de jag har nog inte är någonting att hurra över.


Den här boken innehåller då en massa härliga mönster som man bara får utforska sin egen kreativitet med. Det här är också ett fint exempel på att träna mindfullness - att bara för en stund sitta och färglägga ett mönster och inte tänka på någonting annat - att vara här i nuet. Det är väldigt avkopplande och jag har redan börjat fylla den med färger.


Sist, men absolut inte minst är mitt "fynd" vid Citymarket utanför Vasa. Helt allvarligt så blev jag paff när jag såg att de hade en massa Studio Ghibli-filmer till salu rakt innanför dörren. Jag trodde inte mina ögon - jag ÄLSKAR Studio Ghibli! Jag fick filmen "Spirited Away" när jag var mindre och tycker jättemycket om den - och bara för några år sedan så förstod jag att det är en hel filmstudio som Spirited Away är ifrån och att de gjort en massa andra bra filmer. Jag kunde inte låta den här chansen gå förbi...

Jag har en sån där fånig dröm att ifall jag någon gång skaffar barn så ska de absolut få växa upp med Studio Ghibli-filmer och alla dessa har Japansk tal (och finskt) och svensk text. *Överlycklig*


Saknar förstås några härliga favoriter såsom "Laputa", "Totoro" och "Kikis expressbud" som jag gärna vill ha till min samling, men det här är en superhärlig början! Någon annan som också är Studio Ghibli-fan?

"Jag är tacksam för..."

Min mamma var lite deppig ikväll, så jag ville att vi skulle försöka tänka positivt istället, eftersom jag själv tycker om att försöka tänka positivt och tycker också att världen är en mycket trevligare plats med lite positivt tänkande. Det här ledde till att jag föreslog att vi skulle ha en liten "lek" som heter "Jag är tacksam för...". 

"Leken" går till som så att man turas om att säga "Jag är tacksam för..." och fortsätter då med någonting man är tacksam för. Det kanske låter löjligt och klyschigt, men det är faktiskt en riktigt bra lek. Exempelvis är jag tacksam för att jag fått resa mycket under min barndom och fått uppleva många olika platser och kulturer. Det berikar mitt liv väldigt mycket. Jag är också tacksam för att jag fick komma med i Florakören och träffa så många nya underbara människor i både Florakören och Brahe Djäknar. Sedan är jag också tacksam för att jag får vakna trygg och leva utan sjukdom, leva i Finland som faktiskt när allt kommer till sig är ett väldigt bra land att bo i.

Vi höll på i över en timme att bara turas om och säga vad vi var tacksamma för, och jag kände hur tårarna kom fram inom mig när jag tänkte tillbaka - på de bra minnen jag haft och allt jag egentligen kan vara tacksam för. Det var också härligt att höra de saker min mamma är tacksam för, saker som jag kanske inte vetat om, tillfällen som jag fick höra om först nu eller en händelse som vi kunde båda vara tacksamma för och höra den från både min och min mammas synvinkel. Det var riktigt givande och jag tyckte också vi kom varandra ännu lite närmare. Man kan ju vara tacksam för så mycket. Jag kan vara tacksam för att jag får ha en mamma och en pappa, vilket också mamma är tacksam för. Jag kan vara tacksam för att jag fått ha möjlighet att gå i grundskola helt gratis. Jag är för evigt tacksam för att få träffa min fästman och för att han alltid velat finns hos mig, i vått och torrt.

Man kan vara tacksam för både stort som smått - allt kan vara betydelsefullt för just mig eller dig. Jag tycker själv att vi borde tänka mer på vad vi är tacksamma för i livet, för när man tänker en stund i sådana banor som dessa, så händer det någonting i en. Under den här timmen var vi enbart i positiva tankar och minnen och jag känner mig riktigt lugn och trivsam just nu - lite mindfulness över det hela.

Jag tänker utmana mig själv att skriva ner 3 meningar varje kväll i två veckor om vad jag just den dagen är tacksam för. Jag har läst studier på att det höjer ens positiva tänkande, speciellt om man tycker det är svårt att direkt försöka tänka positivt eller tycker sig hamnat i en ond spiral.

Tacksamhetsutmaning - "Våga vara tacksam!"

Så nu utmanar jag dig som läser det här att också skriva ner 3 meningar varje kväll i två veckor om vad du just den dagen är tacksam för. Jag kan nästan lova att någonting kommer att ha hänt efter två veckor - kanske du t.o.m. vill fortsätta med det varje kväll framöver. Uppdaterar om två veckor hur det gått för mig i alla fall - kärlek till er! <3




söndag 14 juni 2015

"Enligt mina erfarenheter..." Om trångsynthet, brist på tilltro till vetenskap och kritiskt tänkande. Del 1.

Del 1.

Min mamma har varit politiker så länge jag kan minnas och nu just är pappa också aktiv i politiken så jag har haft och har samhällsaktiva föräldrar hela tiden. Hur det blir med mig får framtiden utvisa,  men bara under de senaste åren har det också vuxit fram ett aktivt samhällsintresse inom mig. Jag tycker om att diskutera samhällsfrågor med folk och även att kommentera och läsa kommentarer på nätet, men jag kan bli riktigt trött på den trångsynthet som verkar finnas överallt ibland.

Man kan diskutera trångsynthet hur länge som helst, men jag tänker ta fasta på vår benägenhet att utnämna oss till experter i alla ämnen utgående från de små orden som många baserar sina åsikter kring, nämligen: "Enligt mina erfarenheter..."

Vad är det då jag stör mig på när vi talar om erfarenheter? 

Erfarenheter nämns alltid när man ska skaffa ett jobb, och ju mer erfarenhet du har i det område som sökes, desto större chans att du får jobbet. Men sådär privat kan jag känna att erfarenheter också leder till en viss trångsynthet och jag ska ta fram ett exempel på när jag tycker det slår fel.

På svenska yle:s hemsida hade de en artikel igår som hette "IL: Sjukskrivningstiderna ska förkortas" (Länk) och en kommentar av "Företagsam" löd såhär:

"Arbete är oftast den bästa medicinen om man känner sig deprimerad och nedstämd. Då skall man inte ligga hemma och tycka synd om sig. Bättre att rycka upp sig och arbeta."

Det här må vara ett troll på nätet, men det kan lika gärna vara en bekant person som tänker såhär. Den här personen använde inte orden "Enligt mina erfarenheter..." men läser man kommentaren så ser man att det nog finns där, bara osynligt. Kanske personen har haft erfarenhet av lata personer som skyllt på att de varit deprimerade och därför baserar sitt antagande på det. Betyder det då alltså att alla personer som lider av depression egentligen bara är lata, utgående från hans "erfarenhet"?

Jag har själv varit deprimerad och lidit av en depression och att säga att man ska "rycka upp sig och arbeta" är så nedvärderande och trångsynt så det är inte klokt. Den här personen verkar aldrig behövt lida av en depression och bra så; jag skulle inte önska det ens till min värsta ovän, men att tro sig veta då att en deprimerad person bara kan "rycka upp sig" och sedan anta att det gäller för varenda en är nog att gå över gränsen till okunskap och trångsynthet.

Varför tror vi att vi vet så mycket om saker och ting bara för att vi tror oss ha "erfarenhet" av det, eller ännu värre, eftersom vi tror vi är "experten" och vet precis hur det ligger till (utan någon som helst bakgrund). Bara för att vi råkat vara med om jobbig byråkrati eller träffat jobbiga partners betyder det inte alla all byråkrati är dåligt ("Ner med byråkratin!") eller att alla alla personer är skitstövlar ("Jag tänker vara singel resten av livet").

Jag gör själv misstaget att hamna i "enligt mina erfarenheter-fällan" nu som då, men det är viktigt att ändå försöka ha det i bakhuvudet, att mina erfarenheter kan göra mig trångsynt i vissa ämnen och att då vara medveten om det hela tiden.

Det här är såklart inte svart och vitt heller. Ibland är erfarenheter bra och ibland är de mindre bra, vilket jag tänker ta upp i senare inlägg. Tills dess, var kritiskt till den erfarenhet du har inom olika områden, för det kan vara att du bara ser den ena sidan av myntet...


fredag 12 juni 2015

Söpöhunden Molly och egendomliga vattensköldpaddan Selma + gulliga Mirre...

Husdjur är härliga. De minskar ensamheten och kan skapa enorm glädje, irritation och skratt så länge man får ha dem hos sig. Med "alla" våra husdjur som jag och fästmannen har/ är med och tar hand om, så blir det 6 stycken; en vattensköldpadda (som vi har i Åbo), hunden Molly och katten Russin (som är fästmannens) och tre katter, Mirre, Speedy och Stacy (som är mina/mammas katter). 

Katterna är ganska självständiga varelser och våra föräldrar lägger upp bilder på dem lite nu som då (om vi inte själva gör det) så därför tänker jag ägna detta inlägg åt lilla Molly och den ännu mindre Selma.


Det här är Selma. Selma är 34 år gammal. Hon bor i Åbo och under sommaren och julen i Bergö. Hon har en syster som heter Telma som flyttade förra sommaren till Södra Österbotten. Hon har ett litet hack i näsan som hon fått av Telma, så när hon kommer upp till ytan för att ta luft ger hon ifrån sig ett litet visslande ljud (hon är alltså bättre på att vissla än vad jag är, haha).

Selma och Telma bodde förut i Högstadiet i Petalax, men när de skulle renovera det då fästmannen gick i skolan där så kunde de inte behålla dem, så de frågade ifall någon skulle kunna ta dem. Annars skulle de tvingas avliva dem. Så fästmannen, djurvän som han är, ringde till sin mamma och frågade om de kunde ta två sköldpaddor och på den vägen gick det. Så de skulle inte ha funnits ifall han inte skulle velat ta hand om dem.

Sedan dess har de levt helt mysiga liv tillsammans med varandra, men efter 30 år tillsammans så började de bråka när vi flyttade till Åbo, då de också fick ett större akvarium, så därför tvingades Telma flytta; så nu har vi bara Selma hos oss.


Selma brukar få komma ut och "torka av sig" lite nu och då. Hon tycker om uppmärksamhet när hon är i akvariet, plaskar så att alla våra kläder som är på tork bredvid blir blöta igen, men ute så fräser hon nog om man kommer för nära, haha. Mest söker hon sig till hörn och väggar och ibland somnar hon i någon konstigt ställning bredvid en vägg i någon timme eller två.


Förra sommaren fick Selma också strosa runt på den stora gräsmattan i Bergö. Kanske folk tror att sköldpaddor är långsamma, men det är nog en lögn, för i alla fall Selma rusar nog iväg när ingen ser henne. Fort går det också!


Sedan har vi dvärgschnauzern Molly som är 11 år nu. Hon är nog den gulligaste hunden jag träffat och hon är jätte vältränad och äventyrlig. Jag var faktiskt rädd för hundar och speciellt stora hundar ända tills jag träffade sambon och Molly. Men Molly är så god och snäll, man kan inte vara rädd för henne. Men hon är nog också en bestämd liten hund, speciellt runt barn.

Molly ska alltid ha en gurkbit eller två när man hackar sallad och även tallrikarna vill hon slicka av när vi ätit färdigt. En smakbit av frukostbrödet, eftermiddagsbullen och kvällskakan ska hon också ha och även ett litet hundgodis till kvällskaffet är ett måste.


Det är härligt att ha stor gård och hund på Bergö, speciellt om hunden är vältränad. Molly går runt helt för sig själv på gården och i granngården. Hon har bara koppel på när vi är ute och promenerar, men annars sköter hon sin dagliga motion själv genom att strosa runt där ute. Ibland har hon varit till grannens gård och grävt i fisksoporna och då luktar hon inte speciellt gott..

När hon inte ligger i skuggan under båten som här ovanför så har hon sin egen plats på soffan i vardagsrummet och även sin egen plats i sängen på vinden. Ifall jag och sambon är borta (när vi är i Åbo) så brukar hon också ligga i hans/vår säng.


Molly är inte rädd för frisk fart och fläkt. Hon både följer med i båten när vi/de ska ut till villan och hon gillar även att sticka ut huvudet genom fönsterrutan på bilen ifall vi ska någon kort väg runt Bergö; handla eller köpa glass till kiosken som exempel. På villan hjälper hon sambons pappa att fiska och brukar alltid få en fisk att leka med som belöning.


Men min favorit är nog ändå vår mammakatt Mirre, som jag/vi hämtade när jag gick i femman eller sexan. Hon är en helt vanlig bondkatt med hon har så fina färger, vit med svarta och bruna fläckar ^_^ Kanske hon börjar vara 9 år nu (?). Mirre är som en vis äldre mamma med klass och hon jagar fortfarande möss åt Speedy och Stacy, haha. Idag när jag satt ute på en stol bredvid ingången till vårt hus dyker hon plötsligt upp med ett möss i munnen och Speedy tar det direkt och börjar leka med det... Suck. Det finns inte brist på möss här heller när det finns så många skjul i närheten, så det lever hon länge på.

Mirre är också finurlig på det sättet att hon helt avgudar sambon sedan första dagen de sågs och hon blir helt galen runtom honom och ska alltid upp i famnen eller vara med på allt när han är i närheten, haha.

Själv önskar jag mig egna höns senare i livet och gärna en egen hund eller två, men skulle nog bli lite trångt med alla djur i Åbo så det får vänta tills vi flyttar.

torsdag 11 juni 2015

Minisemester i Bergö: Fotobomb!


Idag började jag mitt sommararbete som sommarkantor i Korsnäs församling, men innan det spenderade jag 3 dagar i härliga Bergö (där fästmannen är ifrån). Det kändes härligt efter allt att åtminstone ha 3 dagar då jag bara tagit det lugnt. En eftermiddag var vi ute och gick med fästmannens hund Molly, som är 11 år nu, så hon är en ganska gammal tjej; jag tog kameran med och försökte få fram Bergö:s charm, för visst är Bergö ändå härligt. 

Fast Molpe och Bergö är grannbyar så känns det ändå annorlunda att vara på det ena eller det andra stället. Så här kommer en stor fotobomb av hur jag förknippar Bergö, varsågoda! Man kan klicka på bilderna för att förstora dem.



Bergö Öråd har varit väldigt finurliga med att lägga upp egna skyltar på hur vissa vägar "egentligen heter" och ska uttalas. Det känns faktiskt som en fin sevärdhet och jag tycker det är roligt att försöka hitta alla skyltar de satt upp. Bra motion och frisk luft får man ju på köpet. Sedan så är det ju kul att få ha en skylt där det står "Molpe" också, finns inte så många (eller ens någon annan?) av dem. "Färjställe" är ju också ett ganska finurligt ord.



Molly är alltså en dvärgschnauzer och här är vi ute och går runt "Perisgrund". På den översta bilden i det här inlägget så tog jag foto på en ponny som vi mötte och även några får som såg väääldigt misstänksamma ut mot Molly. Det finns många får på Bergö (har ju nog funnit ännu mer) och även här för man vissa får ut till holmarna runt Bergö så de får vara där och äta sig mätta under sommaren.

På den här bilden är det också några blickar ut mot havet från fästmannens mormors och mammas villa. Hav, hav, överrallt!


Sedan har jag alltid varit fascinerad av små detaljer och tycker om att zooma in på objekt lite nu som då, hehe. Det blir en ganska random samling nog av mina inzoomade objekt.



Bergö är nog härligt, men det är Molpe också. Vi vill ju båda gärna flytta tillbaka hit sedan när vi studerat färdigt, men det blir väl nog en hård kamp mellan Bergö och Molpe, än har vi inte bestämt oss var vi skulle bosätta oss då den dagen kommer, haha. Det får tiden utvisa, som man brukar säga...