När jag började med LCHF så var det mycket listor som sa "Det här får du inte äta", "Det här ska du äta med måtta", "Det här kan du äta med god aptit" osv. Då var det bra för mig att läsa, så jag förstod vad LCHF riktigt går ut på, men nu började jag själv fundera på vad som ger mig mest motivation och vad som känns mest realistiskt och långsiktigt att fokusera på.
Jag har alltså börjat fundera på innebörden av vilka saker jag "får" och "inte får" äta och om det egentligen borde vara bättre att "välja" eller "inte välja" att äta någonting. Jag tycker själv att "välja" är ett mycket bättre ord än att "få", eftersom mina egna val kommer inifrån och att bli sagt vad man får eller inte får äta eller göra någonting blir mera som order och tvång av en utomstående part.
Speciellt viktigt tycker jag det är i den mån när man säger att man "fuskar". Det här är inte bara inom att specifikt äta LCHF, utan också när man tränar, eller gå på någon diet (vilket jag inte säger att jag gör, eftersom jag anser att LCHF är en livsstil och inte en diet) eller helt bara följer specifika sätt att leva som man sedan av en orsak eller annan inte följer den gången. Att prata om att man "får" och "inte får" göra, äta eller träna skapar hos många (mig själv inkluderad) ett slags listigt och slugt tankesätt att: "Hahaa, nu gör jag någonting som jag inte borde får göra - Eftersom det inte hör träningen/dieten/något annat till". Det här kanske känns bra inombords till en början, man är listig och "fuskar" lite, men det är ju egentligen man själv som man skadar i slutändan. Det är ju ens egen kropp som får lida för att man "fuskade" och sedan kommer kanske skuldkänslorna nästa dag och man ångrar djupt att man åt upp hela chipspåsen och har magknip nästa dag, sjöng fast man hade ont i halsen och det gjorde det bara värre eller tränade fast man var sjuk och gjorde att kroppen återhämtade sig sämre (för att nämna några exempel).
Jag skulle gärna vilja betona min egen vilja mer i de val jag gör. Om jag själv "väljer", av min egna fria vilja att äta en chokladplatta en kväll vaknar jag inte med samma ångest som att jag fuskade och åt den fast jag inte borde. Genom att jag frivilligt gjorde ett val att avstå från mitt livsstilstänkande för en kväll och veta vilka konsekvenserna är, att ta dem och vara fullständigt medveten om dem, har jag fullständigt kontroll över situationen och det gör mig lugn och skapar inga ångestkänslor.
Så jag vet att jag borde tänka: "jag väljer att äta broccoli" och "jag väljer att inte äta chokladmuffins", men det finns en liten detalj kvar som man måste nämna och det är att dessa två meningar kommer med ett "eftersom..." efter sig. "Eftersom" är alltså att man på egen hand vill fundera över sina värderingar och ha klart för sig varför man vill göra en viss sak. "Jag är vegan eftersom jag bryr mig och djurens välfärd" och "Jag är vegan eftersom jag inte tycker om smaken av kött och mjölkprodukter" är t.ex. två helt samma livsstilar, men båda två har olika orsaker, olika "eftersom". Jag har själv aldrig hört någon vegan säga: "Jag äter inte animaliska produkter eftersom jag då fuskar" och det är alltså till det två tidigare tankesätten jag vill komma till.
För att kunna svara med ett "eftersom..." är det alltså viktigt att man själv vill sätta sig in i sina värderingar, och för mig är det lättast att läsa t.ex. böcker om varför socker är farligt och varför gluten är onödigt och varför vi mår så mycket bättre utan det, men det är alltså att skaffa kunskap om det man då vill undvika eller det man vill betona.
T.ex. har jag dessa två böcker (som jag kanske skrivit om tidigare, minns inte) av Ann Fernholm: "Ett sötare blod" och "Det sötaste vi har" som båda handlar om vår hälsa (den första) och även om våra barns hälsa (den andra). Jag har inte hunnit läsa dem, men ska göra det direkt jag får sommarlov, eftersom jag tror att jag då får tillräcklig kunskap om varför jag egentligen håller med om att socker är dåligt.
Så för att sammanfatta lite vad jag skrivit:
- Det finns en skillnad (enligt mig och säkert många andra) mellan "att få" och "att välja att" göra någonting.
- Att hela tiden prata om vad man får och inte får göra blir väldigt tvångsbetonat och kan också skapa många skuldkänslor.
- Att istället prata om att man valde att göra någonting "eftersom..." handlar om att man har full kontroll över situationen och kanske då också skapar ett lugn som annars inte skulle funnits där.
- För att ha makt över sin egen situation och göra egna, medvetna val är det bra att vara påläst, så att man kan övertyga sig själv (och även andra!) om att det val man gör är det val man "vill" göra i den typiska situationen.
- Det är också enklare för någon att kritisera dig om du "fuskar" och den personen säger "Men enligt LCHF får man ju inte äta potatis" än att man själv säger "Jag får mer ut av att äta potatis ibland då min fästman lagar soppor än att själv börja bråka om det och vägra soppor med potatis". Då har jag en orsak och alltså också ett "eftersom".
Jag vill här även lyfta fram att om jag "väljer" att äta en efterrätt med socker i hos någon betyder det inte att jag slutat äta LCHF, utan att jag fullt medveten om vad jag gör den gången väljer att äta någonting som inte är LCHF och att jag själv måste få välja vad jag gör i vilka situationer.
Alltså: "Jag väljer att inte äta chokladmuffins eller liknande sötsaker med gluten i idag, för att jag får magknip, får uppblåst mage och för att det egentligen inte tillför någonting åt mig just nu".
Och här: "Jag väljer att äta lite ischoklad istället idag, eftersom jag vill ha något snacks och tycker att det är ett nyttigare snacks som inte får mig att må dåligt".
Tack för att du ville läsa om mina funderingar. Håller du med? Kanske du vet någonting som inte jag vet eller har en annan åsikt? Kommentera gärna!
